Dagen är kommen

Jag litar alltid på min magkänsla. Många gånger har jag gått emot den, vilket ofta har genererat enorm svår ångest .

Men i veckan tog jag som jag faktiskt känner en enorm lättnad av. Ibland behöver vi alla möta våra rädslor, möta det som är så otroligt jobbigt för oss men ren bensin till ångesten .

Man måste hitta vägar i sitt liv som gör det hela roligare och mer njutbarare. När jag satt hos en patient i över 4 timmar och bara höll handen och kände hur denne krama mind hand tillbaka. Det var en känsla som gav mig riktigt mycket glädje !

Att få göra denna enkla lilla sak för en äldre patient som hade nog själv panik att bara hålla handen och se vilket lugn det gav patient, de är då man vet att det man gör är väldigt meningsfullt .

Jag inser att möta människor som har olika behov av hjälp behöver känna en trygghet . Vi alla är människor med olika värderingar, olika liv, olika kulturer men i grunden är vi alla med samma känslor, tankar , oron och stress . Att vara snäll mot en medmänniska kostar inget men ändå är de något vi gör så lite av . När blev människor så egoistiska , så elaka och så otroligt fyrkantiga ?

När man ser att nån kanske kan bidra med nåt extra, uppmuntra det istället för bli svartsjuk eller tala illa om personen .

Var snälla

kram

Annons

När livet skapar kaos

Sista tiden har jag känt en enorm ångest och stress över livet allmänt . Jag sover dåligt vaknar ofta . Känner att jag inte hinner med nåt med plugg och känner mig allmänt nere .

Livet har en tendens att skapa kaos jag känner hur positiv jag än är och hur mycket jag än försöker vara en bättre människa så får jag sådana enorma motgångar tillbaka . Jag känner att jag är inte en bra vän för jag drar mig undan . Jag önskar att få nån gång vakna upp och känna rejäl glädje och lycka över livet . Att inte känna oro över brev eller samtal att kunna lyfta telefonen utan att få en klump i magen . Att vara en bättre vän och inte överreagera bara för jag har en dålig dag.

Förstå mig rätt jag är enormt tacksam för mycket i mitt liv . Jag skulle inte vilja ändra nåt . Jag försöker göra något jag verkligen älskar och har ett fantastisk jobb två fantastiska jobb helt ärligt . Nu försöker jag göra verklighet av min dröm om kristaller som jag alltid älskat och dragits till och verkligen brinner för . Men nåt drar alltid ner mig på djupet .

Jag måste försöka göra nåt åt det så detta blir helt enkelt min berättelse till gladare liv. Mina tips och trix . Min hörna där jag skriver av mig Omid vardag och mitt liv .

Ni som vill läsa är så välkomna ni som inte vill kan bara klicka bort sidan .

Ciao

När paniken stiger

Oliver på Akuten

Igår blev Oliver dålig och under dagen höll febern på stiga och sjunka . Jag jobbade på IVA och sen gick jag ner direkt till Akuten till lillebror .

Det var tur det för helt plötsligt börjar han hosta och slutar andas paniken steg hos oss alla i rummet och jag sprang ut och sa till att Han inte andas!

Mamma försökte skaka på honom men ingen som helst reaktion . Det var länge sedan han var så dålig och slutade andas . Läpparna var blå och paniken i kroppen steg men försökte behålla lugnet!

Men något jag alltid varit duktig på är behålla lugnet i kris . Så han blev kvar på sjukan och jag höll hans hand hela natten . Min älskade fina lillebror jag älskar dig massor .

Att tillfredsställa alla

Att möta världen ibland är som att möta ett monster i en mörk gränd man vet aldrig hur det går!

Jag möter ofta världen med positivitet och tacksamhet för allt som sker i mitt liv men helt ärligt ibland vill jag bara sjunka under jorden. Ibland önskar jag att människor såg en glims av mitt liv och hur mycket jag försöker verkligen göra det bra för alla runt om kring mig. Men JAG då ? jag ber sällan något tillbaka helt ärligt nog aldrig . Jag ger bort alla mina egna timmar hos min egna bror för att alla som jobbar runt honom ska ha det bra för jag tänker på dom . Men Jag då , Jo jag gråter mig ofta till söms för jag inte får vara med min egna lillebror . Sen hjälpte så klart inte reumatismen jag fick det skapar en sådan ångest att ha så ont. Men när jag väl är där så tar jag i oavsett hur ont de gör och hur mycket jag än lider sen .

Bättre ta dubbel dos morfin än låte oliver lida av min smärta tänker jag . Han är mitt allt helt ärligt utöver min egna familj. Vi har ett otroligt fint gäng där om dom bara visste hur mycket jag värdesätter varenda en av dom men att vara chef suger nåt enormt. Att göra någon ledsen för att det finns någon lag eller nåt annat är nog ingen som förstår hur det känns för mig .

Senaste tiden känner jag mig så färdig med allt i livet. Jag känner att vart jag än vrider o vänder så är de ingen som förstår , vuxenpsykiatrin finns inte heller där så man får vara en läkare åt sin egna läkare. Min kunskap är ofta mycket större än deras egna eller så är det deras chefer som sätter stopp för hjälpen till en . Därav har jag mer och mer valt steget till att flytta till åland helt . Jag känner att jag kan inte vara kvar här längre om jag ska överleva. Sverige dränker mig , som jag sa till min egna läkare de känns som jag knippar efter luft hela tiden på ytan och något drar ner mig.

Jag skriver min egna biografi och där kan jag verkligen skriva detaljerat, förklara mig de var en man som en gång sa till mig ” Anne du är antigen allt positivt och sen helt negativ” där och då tänkte jag , att ja du har ett bra liv med ingen oro prova vara jag för en dag , prova överleva allt jag har överlevt så vill jag se om du säger samma sak då .

Få vet vad jag har varit med om och än mindre vad jag är med om än idag . Min magvärk varje dag. Att vakna och tänka fan ännu en dag. Folk tror att mitt liv är dans på rosor eller att jag gnäller över små saker. Det ör faktiskt inga små saker få människor är med om det jag är med om och dom som är det är oftast helt trasiga . DET är inte jag . Jag står på benen har en trygg tillvaro för mina barn och kämpar arslet av mig helt ärligt .

Mysterious dark night sky with full moon and cloud.Romantic moonlight of full moon over cloudy cloud at night time,panorama view of moon in sky at midnight.Dark space moon concept.

Svenska tullen och makt missbruk

Jag har bestämt att skriva min historia vad som hände mig en december natt . En natt som jag helt ärligt inte kommer glömma på länge . Detta är något jag inte trodde kunde hända i Sverige men det gjorde det och för att jag är en svensk blond tjej så är det ingen som riktigt bryr sig . Ingen som skriver artiklar om detta i tidningen och majoriteten förmodligen tror att jag får skylla mig själv eller att jag hittar på bara för att jag inte är svart .

Förstå mig rätt men även en vit tjej kan råka ut för en brutal attack av Svenska tullen . En brutal handling som orsakade stora skador på min rygg men även på mitt psyke. Polisen lade så klart ner min anmälan mot dom medans deras lögn får går till rättegång. Tror eller ej så är det ren lögn rakt av det dom har sagt i sitt förhör.

Jag hade fått barn för 3 månader sedan när detta hände och det blev bråk mellan en kvinna och ett gäng killar som bland annat jag försökte stoppa . Allt för undvika slagsmål en annan kille försökte hjälpa mig också när det äntligen klev upp två män på bussen så hoppades jag på att det var polisen och att dom skulle hjälpa mig att ta ut den berusade kvinnan eller åtminstone männen som skapade detta bråk . Dessa två män presenterade sig aldrig och det var långt efter jag fick veta att dom tillhörde tullen . Dessa två män hade redan från början en väldigt hård attityd och inte vill riktigt lyssna på mig. När jag äntligen fick ut kvinnan så kunde jag andas ut och tänkte att nu får polisen sköta det och jag gick långt bort åt sidan och ringde min man där och då för jag ville att han skulle hämta mig.

Väl där så ser jag har hur dom är väldigt hårdhänta mot kvinnan och då jag känner till hennes medicinska tillstånd så försöker jag gå fram för att säga att hon äter waran och har haft stroke att dom ska vara försiktiga mot henne. Medans som istället var ännu mer våldsamma och bad mig gå därifrån jag gjorde det och återigen ringde min man som i sin tur ringde vår advokat för att jag fick inte ringa henne . Jag insåg ganska snabbt att det här är inte okej det är en sak om det vore Estland där jag förväntar mig att tjänstemän/polisen/tullen beter sig såhär men i Sverige trodde jag verkligen inte.

Efter ett tag ser jag hur två poliser släpar kvinnan längs marken in mot polis bilen och kvinnans byxor glider ner av ren mänsklighet springer jag fram för dra upp dom medan den ena långa kraftiga tullkillen slänger ner mig i marken med all kraft . Kille är utan tveka närmare väldigt lång och kraftig och trycker ner sitt knä i min rygg så smärtan blir fruktansvärd medans han även tar ett polisgrepp som håller på orsaka att han kommer vrida armen ur led på mig . Jag försöker verkligen med all kraft hålla emot men smärtan i ryggen är så fruktansvärd så jag försöker lugnt säga att jag kommer kissa på mig av smärtan då det gör så ont och då trycker han ännu hårdare medan den andra drar fram sitt pepparspray och och hotar att spraya för han påstår att jag gör motstånd jag försöker förklara att det gör väldigt ont och jag försöker bara hålla emot så min arm inte vrids ur led men det ignorerar han fullkomligt . Min rädsla där på marken ger mig än idag mardrömmar . Den där pepparsprayen som jag vet skulle svida . Jag tänker på mina barn min lilla bebis hur ska jag klara av att ta hand om henne efter dessa skador dom två orsakade mig . Mina glasögon ramlar av och jag försöker lugnt säga att han kommer trampa sönder dom då trycker han sönder dom med flit och säger ” försök bevisa att det var jag ingen kommer tro dig ändå”

Jag ville bara dö där och då . jag kände mig så nedvärderad och ledsen. Jag hade trots allt varken varit uppkäftig , ful i mun eller gjort någon som helst motstånd men blev behandlad som skit .

Jag kunde inte använda min arm på 4 månader efter denna händelse min kota i ryggen blev intryckt så hårt att jag än idag får enorma problem som leder till att jag måste läggas in då smärtan gör mig fullkomligt förlamad. Vet ni hur förnedrande detta är ?

Nej ännu mer förnedrande är det att Polisen valde att lägga ner min anmälan medans deras lögn ska till rättegång. jag ska alltså möta dessa två män igen i rättegången . Dessa två män som ger mig mardrömmar som är orsaken att jag vill inte leva vissa dagar som har gjort att jag har fått öka mina antidepressiva för att klara av att leva.

Jag förmodas lyssna på deras lögn och veta att jag är inte värd nåt alls min historia är inte värd något alls för dom är tull tjänstemän deras ord är mer värt. Medans lilla jag , vem är jag liksom . Det smärtar! Jag trodde på Svenska rättväsande jag hade respekt för dom, men jag inser att dom skyddar bara sig själva . Min historia är inte värd något alls. Men det är jag som får leva med skadorna, skammen och den förnedringen jag utsattes för .

Välkommen till Sverige 2021 där vi inte ens kan känna oss trygga med att inte utsättas för våld och maktmissbruk av tjänstemän!

Höstens alla färger

Hösten är otroligt vacker på alla sätt och vis med sina färger. Att se alla löv ändra färg och hur dom glittrar i höst solen det är verkligne helt magiskt på alla sätt och vis. Jag tänkte att jag ska återigen börja skriva här och dela med mig av min positivitet och min träning men även annat gått .

Just idag känner jag sådan enorm tacksamhet och glädje till livet, såklart har träningen gjort sitt också . Att träna lyfter verkligen humöret och ens mående nåt enormt . Så då jag återigen börjar träna sakta men säkert efter min gravidet och förlossning och hela bebis tiden så tänkte jag dela med mig av detta här och hoppas det kan även hjälpa er på nåt sätt att komma igång.

Jag vet hur det är att vara småbarns mamma har trots allt 3 egna tjejer och jobba och försöka hinna med annat på det driva företag .

Sen också tänkte jag dela med mig hur det är att leva med ADHD , PTSD men ur den positiva synvinkel . Meningen med mina texter är att det ska hjälpa andra och inte drar ner en mer i deppighet och tror mig om det är nån som är duktig på vända tankar så är det jag då livet är en evig kamp och dessutom när katastrof tankarna tar över hela ens dag .

Så hoppas ni kommer kommer trivas att läsa här .

Kram Anne

En sida om människo kroppen

Min tanke med denna blogg är att lära ut mer om människor kroppen om dom olika sjukdomar och annat som gör livet en aning svårare . All info jag kommer skriva här kommer dels vara fakta baserade och dels mina egna erfarenheter från mitt arbete i vården men även personliga erfarenheten .

Det jag som mest kommer koncentrera mig på är Hjärnskador, reumatism ,träning och kost , NPF diagnoser ex ADHD, Psykisk ohälsa och hur det är att bemötas av samhället med allt detta. Jag själv är utbildad och jobbar idag dels med utbilda personliga assistenter och hjälpa annan vårdpersonal eller dom som anställer sina egna assistenter men jag är också en anhörig till en hjärnskadad lillebror som jag vårdar själv och sköter om allt kring honom och hans sjukdom .

Vården har alltid stått mig nära hjärtat och jag har själv alltid brunnit för hjälpa andra människor och inte dömma. Jag möts ofta av dömmande människor som gärna lägger en åsikt i hur jag ska vara och hur jag ska tänka. Men det viktiga för alla är att våga vara sig själva trots våra diagnoser . Mina diagnoser är ADHD , PTSD, GAD samt ledgångsreumatism . Men det stoppar mig inte från att jobba och försöka hjälpa andra.

Så bloggen är mer en kunskaps bank blandat med mina tankar och åsikter och förhoppningsvis hjälper de nån annan som behöver hjälp . Så tveka inte hojta till om det är något speciellt ni vill läsa om .

Ciao